es-Gustav Vasa hjälte eller bov

17.03.2022

Reformationen i Sverige avser hur den medeltida katolska kyrkan i Sverige cirka 1527-1600 omvandlades till den evangelisk-lutherskaSvenska kyrkan. Reformationen markerar medeltidens slut och början på vasatiden i Sverige.


Gustav Wasa blir krönt 1523 den 6 juni och rider in i Stockholm den 23 juni 1523. Gustav Wasa har två barn Karl och Johan och en annan son Erik med en annan kvinna. När Gustav Wasa dör blir Erik först kung, sen byts kronan till Johan och därefter till Johans son Sigismund (kung över Polen). Karl vinner så småningom kungadömet och avslutar som Kung.

Slaget mot katolicismen i Sverige

Vid Johan III:s begravning i Uppsala domkyrka i februari 1594 fick de katolska prästerna i Sigismunds följe lämna begravningståget innan det trädde in i domen.

Därefter sammankallades det till kröningsriksdag där kravet att Sigismund skulle erkänna besluten från Uppsala möte upprepades. Förhandlingarna blev långdragna; efter en vecka hotade hertig Karl att upplösa riksdagen och lämna Uppsala om inte Sigismund gick med på kraven och Sigismund blev till slut tvungen att ge efter. I sin konungaförsäkran, i vilken religionsfrihet garanterades, fastslog Sigismund Uppsala mötes beslut och att inga tjänster eller ämbeten fick tillsättas med katoliker.[15]

År 1595 sammankallade Karl en riksdag i Söderköping. Valet av ort berodde på att Karls bror Magnus avlidit och att begravningen skulle hållas i närbelägna Vadstena. Riksdagen fastställde att hertig Karl skulle vara riksföreståndare i kungens frånvaro. Dessutom förbjöds den katolska gudstjänsten och det beslutades att alla katoliker skulle landsförvisas. Följande år skrev Sigismund och förklarade riksdagen olaglig och ogiltigförklarade dess beslut.

År 1599 hölls riksdag i Jönköping där man beslöt att uppmana Sigismund att återvända till Sverige och anta den protestantiska religionen, eller skicka sin son att uppfostras i denna lära[22] av hertig Karl, annars skulle han gå miste om kronan. Året därpå beslutade riksdagen i Linköping att anta Karl som kung och att undanta Johan III:s linje från arvsföljden.

Relationen till kyrkan i Rom skakades år 1530 då Gustav Vasa utsåg Laurentius Petri (Olaus yngre bror) till ärkebiskop av Uppsala utan påvlig bekräftelse. Laurentius Petri biskops vigdes av en tidigare biskop, något som inte skedde i Danmark. Frågan om apostolisk succession är omdebatterad, och har senare kommit att betyda mycket för relationen med anglikanerna i Borgågemenskapen. Kyrkan i Sverige bröt definitivt med påven när den kanoniska rätten avskaffades 1536 vid ett kyrkomöte i Uppsala

Den svenska kyrkan blev så ett evangelisk-lutherskt trossamfund. Det katolska prästerskapet tvingades konvertera eller lämna landet.

Under 1600-talet präglades Svenska kyrkan av luthersk ortodoxi, och från och med 1680-talet allt starkare band till statsmakten. Diakonvigningen föll ur bruk på 1660-talet, och samtidigt föll biskopens konfirmation av katekes ungdomen ur bruk. Till bekännelseskrifterna lade man Luthers lilla katekes och senare även Konkordieboken. 1686 års kyrkolag bestämde kyrkans verksamhet till 1993. Under början av 1700-talet kom pietismen till Sverige, och även om rörelsen som sådan motarbetades och på sikt dog ut, fick en mer känslosam och andlig kristendom upplevelse under 1700-talets lopp ett allt större inflytande. Under tidigt 1800-tal hade kyrkan långsamt utvecklats mot en mer andlig profil. Under första hälften av 1800-talet får frikyrkliga rörelser, oftast knutna till baptismen allt starkare spridning i Sverige. 1858 upphävdes konventikelplakatet, och andra kyrkor än Svenska kyrkan tillåts verka i landet. Genom lagar 1860 och 1873 (Dissenterlagarna) gavs möjlighet för svenska medborgare att lämna statskyrkan under förutsättning att personen i fråga samtidigt anmälde inträde i ett annat, officiellt godkänt, samfund. I början av 1900-talet genomgick Svenska kyrkan stora förändringar, under påverkan från ungkyrkorörelsen och genom visioner som folkkyrkotanken.

1951 års religionsfrihetslag gav svenska medborgare rätten att fritt gå ur Svenska kyrkan. Det tidigare kravet att man måste gå med i ett annat godkänt samfund togs bort. Den 1 januari 2000 skiljdes Svenska kyrkan och Svenska staten åt. Samtidigt upphävdes religionsfrihetslagen, numera hänvisas frågan till Regeringsformens grundläggande fri- och rättigheter samt Europakonventionen.